Man stöter ofta på antagandet om att dividend ur beskattningens synvinkel alltid är ett förmånligare alternativ än lön, trots att detta i många situationer inte alls stämmer. På frågan om dividend eller lön ur är ett fördelaktigare alternativ går det helt enkelt inte att ge ett svar som skulle gälla i alla situationer. 

​

För att kunna jämföra olika alternativ gällande dividend och lön måste man först ta reda på företagarens årliga pengabehov. Med andra ord bör man först utreda hur mycket medel som på årsnivå skall lyftas ut ur företaget och först därefter kan den optimala fördelningen räknas ut. 

​

Tack vare inkomstbeskattningens progressiva karaktär kan man dock ofta utgå ifrån att det lönar sig att lyfta lön åtminstone upp till en sådan nivå att skattesatsen på lönen överstiger minimiskattesatsen på dividender. 

​

För tillfället är samfundsskattesatsen i Finland 20 % medan kapitalinkomstskattesatsen som lägst uppgår till 30 %. Dividender från icke-listade bolag är under vissa förutsättningar beskattningsbara endast till 25 %.  Detta innebär att den totala skattesatsen för fysisk person alltid minst uppgår till 26 %. * 

​

På motsvarande sätt uppgår skattesatsen för en anställd med en årsinkomst på 40 000 € till ca. 26 % och lätt antar man ett det först efter denna nivå lönar sig att utnyttja möjligheten till lågt beskattad dividend. På grund av inkomstbeskattningens progressivitet är dock löntagarens genomsnittliga skattesats inte till speciellt stor nytta vid jämförelse av olika beskattningsmässiga alternativ. Detta beror på att löntagaren på de första intjänade eurona betalar mycket lite skatt, men på de sista betydligt mera, ofta upp till 40-50 %. Av denna anledning bör den totala skattesatsen på dividendinkomster inte jämföras med den genomsnittliga skattesatsen på löneinkomster, utan i stället bör man vid varje inkomstnivå bedöma om det skulle vara mer fördelaktigt att ta ut följande tilläggseuro antingen som lön eller dividend. Marginalskattesatsen på löneinkomster stiger mycket kraftigt vid en årsinkomst på cirka 20 000 euro, och om bara förutsättningarna uppfylls lönar det sig därför ofta efter denna inkomstnivå att i stället ta ut eventuella tilläggsinkomster i form av lågt beskattad dividend. 

​

Att räkna ut den optimala kombinationen av dividend och löneinkomst är dock sällan så här enkelt, eftersom även t.ex. följande faktorer kan ha en betydande inverkar på slutresultatet:  
•    Bolagets nettoförmögenhet och likviditet
•    Bolagets finansieringskostnader och avkastning på investerat kapital
•    Bolagets resultat och möjligheter att dra av löneutgifterna i inkomstbeskattningen
•    Företagarens övriga eventuella inkomster och avdrag
•    Annan likviderbar egendom i företagarens besittning samt tillhörande skattekonsekvenser 
•    Företagarens planer och mål gällande sitt eget långsiktiga sparande

​

En korrekt utvärdering av företagarens helhetsbeskattning kräver kunskap både om person- och företagsinkomstbeskattning, samt företagarens kort- och långsiktiga ekonomiska mål och krav. Med hjälp av noggrann och omsorgsfull planering kan onödiga och dyra misstag undvikas, och därför lönar det sig alltid att gå igenom de olika alternativen tillsammans med en expert inom området.